Arkiv för juni 2021

Vi räknar nu till 21 oppositionspolitiker, aktivister och presidentkandidater som fängslats i Nicaragua inom loppet av en månad.

Det kan liknas vid en massaker, eller kanske en skördetröskas framfart bland Nicaraguas opposition. De handlar om 21 personer som gripits inom loppet av 30 dagar, anklagade för att utgöra ett hot mot Nicaragua och den nationella stabiliteten. Bland de gripna återfinns presidentkandidater, oppositionspolitiker, tidigare ministrar, och aktivister, en bankchef, flera journalister, anställda vid en pressfrihetsorganisation och Cristiana Chamorros chaufför. 
Ingen av de gripna har, enligt nicaraguanska medier, fått träffa sina advokater. Nicaraguas åklagarmyndighet säger att de behöver 90 dagar på sig för att utreda var och en innan de kan släppa in advokater. 
 Sedan 2007 har den gamle vänsterrevolutionären, Daniel Ortega, tagit kontroll över hela landet, inklusive rättsväsendet, polisen, valmyndigheten, parlamentet och Högsta domstolen. Med lagar och förordningar, batonger, fängelser och maskerade, beväpnade och civilklädda män håller han folket i schack.Det är presidentval i Nicaragua 7 november i år. Daniel Ortega spelar ett spel vi känner igen från tidigare val, genom att via de statliga institutioner han kontrollerar slå ut oppositionen. 

Publicerat 29 juni 2021 i omvarlden.se  (som finansieras av Sida)Saxat från artikel av chefsredaktör Erik Halkjaer

Vi uppskattar att ett politiskt ställningstagande vi sympatiserar med drivs med konsekvens.

Men politik är som vi alla vet inte enkelt. Det krävs alltid strategival och manövrerande för att komma till skott. Den mödosamt uppbyggda strukturen med villkorat stöd för minoritetsregeringen har hela tiden varit ett osäkert balansnummer. Vänsterprtiet väljer att slå till. Vad blir då alternativet när regeringen fälls? Det kan inte uteslutas att det i slutändan blir ett av de flesta icke önskat nyval, som kan ha som resultat en borgerlig regering. Det är ett allt för högt pris att betala för ståndaktighet i kampen mot marknadshyror. Att två sina händer och påpeka att man tydligt  förvarnat, är lite för enkelt.

Det verkar knappast möjligt att nu över helgen genom samtal hitta en lösning. Alla aktörers ställningstagande är tydliga, man kan säga låsta. Kanske har berörda parter, i första hand Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, ändå så pass intresse av att undvika nyval att de skulle begära tid för samtal och förhandlingar. I så fall kan det leda  till att Stefan Lövén återkommer och tolereras av motståndarna ett år till fram till ordinarie val. Det är väl ändå vad man kan hoppas på i dagsläget.

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Ett kärnvapenkrig skulle hota allt liv på jorden. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård.
Vi minns Hiroshima och Nagasaki. Följderna skulle bli mycket värre eftersom dagens
kärnvapen har betydligt större förstörelsekraft. Idag har stormakterna inlett en ny
upprustningskapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för politisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig.

Krigsretorik ersätter diplomati och samförstånd. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, ”små” och ”lokala” kärnvapen. De ”små” kärnvapnen är dock lika förödande som Hiroshimabomben.

Om tröskeln till att använda kärnvapen väl passerats är en eskalering oundviklig. Idag
deklarerar stormakterna dessutom att de är beredda att tillgripa kärnvapen utan att avvakta ett angrepp. Och risken för ett kärnvapenangrepp av ren olyckshändelse växer. Historien kan berätta att det ibland varit ytterst nära. Kärnvapenförbudet är ett viktigt led i avveckling av kärnvapen och en signal som höjer tröskeln för användande av kärnvapen idag.

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW öppnades av FNs Generalförsamling den 20
september 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater
ratificerat det. Den 5 april 2021 är det 54 stater som ratificerat avtalet och 86 som signerat det. Tyvärr hör Sverige inte till dessa. Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN. Flera opinionsundersökningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig.

Det är också klarlagt att TPNW inte strider mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet. Att ickespridningsavtalet är otillräckligt visar det faktum att Storbritannien nyligen beslutade om en ökning av kärnvapenkapaciteten med 40% i stället för en utlovad minskning med 20%.

Vi uppmanar regeringen att snarast signera och riksdagen att ratificera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen!