Nyhetsarkiv

Snart fylls TV rutan med bilder från festligt firande av årets Nobelpristagare. Den vi särskilt kommer att hålla ögonen på är Claudia Goldin vid Harvard Universitet,  som tilldelats årets ekonomipris, eller som det heter ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”. Hon är en pionjär inom forskning om jämställdhet och i högsta grad relevant för oss idag,

Hennes forskning ger en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden de senaste 200 åren, förklarar drivkrafterna bakom förändringar som sker och pekar på de främsta orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.

Man får större förståelse för det vi diskuterar idag, vilka faktorer som ligger bakom lönegapet mellan kvinnor och män, vad utbildningen spelar för roll i samband med den snabba teknologiska förändringen, mm. Viktigt framför allt är att inse att det som händer utanför den betalda arbetsmarknaden har avgörande betydelse för det som händer på arbetsplatsen. Förutsättningarna att delta och vilka premisser man deltar på dikteras av vilket ansvar och vilka åtaganden man har utanför, för familj, anhöriga, hem och obetalt arbete. Kvinnors arbetsmarknadsdeltagande ändras dessutom över livscykeln, där familjebildande är kanske den viktigaste faktorn. Även samhällets och arbetsmarknadens organisation, liksom teknologisk utveckling som till exempel p-piller, har påverkat kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden.

Tidigare pris har ofta gått till nationalekonomer som bygger på  abstrakta modeller medan Claudia Goldins forskning snarare baseras på en mängd historiska data, vilket gör den relativt lättillgänglig. Det är inte så svårt att förstå vilken konkret nytta den kan göra i samhället. Politiker kan införa lagstiftning såsom föräldraförsäkring eller särbeskattning som kan motivera kvinnor att arbeta och underlätta för dem att göra karriär.

Vi glädjer oss åt detta val av pristagare och gratulerar Claudia Goldin med värme!

Kampen för mänskliga rättigheter i Iran får ny uppmärksamhet – det är uppseendeväckande att en fängslad person tilldelas det prestigefulla fredspriset. Narges Mohammed sitter av ett elvaårigt fängelsestraff, men det är inte första gången hon ser insidan av Irans ökända Evin fängelse. Hon har tidigare suttit inlåst i långa perioder på grund av sin kamp för kvinnors rättigheter i Iran. Hennes 17-åriga tvillingar har hon inte sett på elva år då de lever i exil i Frankrike. Själv är hon 51 år gammal, utbildad ingenjör, men har främst arbetat som journalist och författare. Enligt DN lyckas hon smuggla ut rapporter om övergrepp i fängelset, inte minst emot de kvinnor som arresterades under protesterna mot Mahsa Jina Aminis död för ett år sedan. Till och med en bok skriven på toalettpapper har funnit väg ut i världen. Vi hoppas innerligt att Nobels fredspris skämmer ut regimens kvinnoförtryck och hjälper till att tvinga fram en förändring. Att de kämpande motståndskvinnorna får kraft av att världen ser dem och ger dem erkännande glädjer oss mycket. Bra val Nobelkommittén i Oslo!

.

Trots regnet genomfördes årets program på den traditionella minnesdagen för Hiroshima 6 augusti, i Fredsparken, dvs det hörnet av Vasaparken i Göteborg som vetter mot Vasakyrkan. Den 6 augusti 1945 är den ödesdigra dagen då den första av två atombomber fälldes över Japan i slutet av andra världskriget.

Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen, var mötesledare, som alltid 6 augusti med ett halsband av fredsfåglar.

Tomas Magnusson, Svenska freds, berättade om besök han gjort i Hiroshima. Nu när Sverige söker medlemskap i Nato, en försvarsallians under kärnvapenparaply, krävde han att Sverige åtminstone ska arbeta för 1) att Nato ändrar sin kärnvapendoktrin till att aldrig vara först att använda kärnvapen i en konflikt 2) att vägra kärnvapen på svensk mark 3) att Sverige blir först bland Natomedlemmarna att skriva under FNs konvention om förbud mot kärnvapen.

Matilda Magnusson sjöng Björn Afzelius Hiroshima så man fick tårar i ögonen.

Jazzmusiker för fred inramade det hela med tradjazz.

Vasakyrkan ställde upp så fint med kaffe, smörgåsklockringning, samt andakt för den som så ville.

Demonstration under tre paroller:
* Nej till svenskt Nato-medlemskap
* Stoppa Aurora 23
* Inga kärnvapen på svensk mark
Samling på Gustav Adolfs Torg i Göteborg kl 14 för avmarsch till Götaplatsen. Demonstrationen stöds av mer än 20 organisationer.

https://svenskakvinnorsvansterforbund.se/41396-2/

för att minnas offren för en av världens största brott mot mänskligheten,

dvs brott mot det mänskliga, brott mot varje enskild människas värde och därmed mot oss alla.

Så uttryckte sig talmannen Anders Norlén då riksdagen höll en minneshögtid idag med tal av både honom själv och statminister Ulf Kristersson. Inbjuden gäst var Rut Berlinger, som överlevde Warsawa ghettot. Det finns inte många kvar som överlevt själva förintelselägren, men Rut Berlinger upplevde nog av nazismens övergrepp på judar i den ofattbara trängseln i ghettot där 350 000 människor försökte överleva smuts och sjukdom, hunger och bestraffningar. Rut Berlinger berättade hur hon en dag på gatan konfronterades med en fruktad tysk officer som man givit öknamnet Frankenstein. Han mördade gärna barn. Han släppte förbi Rut på trottoaren, som sprang fram till säkerheten i sin port, men vid nästa gathörn mötte han en annan liten flicka, drog fram sin pistol, riktade den mot hennes tinning och sköt. Rut är tacksam för att hon lever.

Familjen lyckades så småningom ta sig ut från ghettot med hjälp av mutor, vilket följdes av två år som gömda. De fick inte gå ut, inte tända en lampa, inte ha skor på fötterna, bara tala med låg röst. Polacker som gömde judar fick ersättning av partisaner, men de riskerade sina liv. Upptäcktes de gömda, blev straffet avrättning.

Statsministern nämnde i sitt tal att en utredning tillsatts som ska undersöka hur anti-semitism kan stävjas, eventuellt med hårdare straff för hatbrott, till och med utvisning ur landet där en anklagad inte har svensskt medborgarskap. Det ska framgå tyddligt att anti-semitism inte hör hemma i Sverige.

Förintelsen är en del av vårt kollektiva minne, inte minst därför är kunskap om den viktig. En undersökning 1997 visade att 12% av de tillfrågade inte kände till att förintelsen ägt rum. Siffran idag var 1%. Alltså har man med framgång informerat de senaste 20 åren. Institutioner som Segerstedtinstitutet och Forum för levande historia arbetar för att sprida kunskap och snart finns även Sveriges museum om Förintelsen i centrala Stockholm som öppnar till sommaren.