Nyhetsarkiv

https://svenskakvinnorsvansterforbund.se/41396-2/

för att minnas offren för en av världens största brott mot mänskligheten,

dvs brott mot det mänskliga, brott mot varje enskild människas värde och därmed mot oss alla.

Så uttryckte sig talmannen Anders Norlén då riksdagen höll en minneshögtid idag med tal av både honom själv och statminister Ulf Kristersson. Inbjuden gäst var Rut Berlinger, som överlevde Warsawa ghettot. Det finns inte många kvar som överlevt själva förintelselägren, men Rut Berlinger upplevde nog av nazismens övergrepp på judar i den ofattbara trängseln i ghettot där 350 000 människor försökte överleva smuts och sjukdom, hunger och bestraffningar. Rut Berlinger berättade hur hon en dag på gatan konfronterades med en fruktad tysk officer som man givit öknamnet Frankenstein. Han mördade gärna barn. Han släppte förbi Rut på trottoaren, som sprang fram till säkerheten i sin port, men vid nästa gathörn mötte han en annan liten flicka, drog fram sin pistol, riktade den mot hennes tinning och sköt. Rut är tacksam för att hon lever.

Familjen lyckades så småningom ta sig ut från ghettot med hjälp av mutor, vilket följdes av två år som gömda. De fick inte gå ut, inte tända en lampa, inte ha skor på fötterna, bara tala med låg röst. Polacker som gömde judar fick ersättning av partisaner, men de riskerade sina liv. Upptäcktes de gömda, blev straffet avrättning.

Statsministern nämnde i sitt tal att en utredning tillsatts som ska undersöka hur anti-semitism kan stävjas, eventuellt med hårdare straff för hatbrott, till och med utvisning ur landet där en anklagad inte har svensskt medborgarskap. Det ska framgå tyddligt att anti-semitism inte hör hemma i Sverige.

Förintelsen är en del av vårt kollektiva minne, inte minst därför är kunskap om den viktig. En undersökning 1997 visade att 12% av de tillfrågade inte kände till att förintelsen ägt rum. Siffran idag var 1%. Alltså har man med framgång informerat de senaste 20 åren. Institutioner som Segerstedtinstitutet och Forum för levande historia arbetar för att sprida kunskap och snart finns även Sveriges museum om Förintelsen i centrala Stockholm som öppnar till sommaren.

Varje år i december utser Fredsrörelsen på Orust ett Folkets fredspris i enlighet med Nobels testamente. Priset instiftandes som en protest mot att Nobels fredspris så ofta tilldelats en mottagare som man menar inte motsvarar dem som Alfred Nobel hade i tankarna när han skrev sitt testamnete. Det skall tilldelas den som verkat mest eller bäst för nationers förbrödring och avskaffande av eller reduktion av stående armeer samt att organisera och utbreda fredskongresser. Några gånger har priset tilldelats fredsrörelsen, men allt för ofta har den norska nobelkommittén hamnat helt fel. Karin Utas Carlsson får priset för sitt idoga fredsarbete och spridning av John W. Burtons modell för fredlig konfliktlösning, ett koncept som hon skrivit en avhandling om och som hon brinner för.

Till Sveriges regering

Svenska Kvinnors Vänsterförbund, SKV, bedrövas av det förhastade beslutet att ansluta Sverige till Nato. Det innebär att landet vänder ryggen åt efterkrigstidens strävan från Sveriges sida att främja nedrustning och gemensam säkerhet med utgångspunkt i alliansfrihet. I stället för att skapa förutsättningar för fred, skärps motsättningarna i Europa, samtidigt som Sverige utsätter sig för större fara som medlem i en kärnvapenförsedd försvarsallians.

Just nu skärps dessutom läget i den rysk-ukrainska konflikten med ökad risk för kärnvapenanvändning. Allt måste göras för att stödja arbetet för kärnvapennedrustning.

Sverige har i sin ansökan om medlemskap i Nato inte ställt några som helst krav när det gäller stationering av kärnvapen på svensk mark. I nuläget kan det finnas ett litet hopp om att Sverige drar tillbaka sin ansökan eftersom Turkiet ställer krav som strider mot svenska internationella åtaganden och inhemsk lagstiftning. Men om Sveriges ansökan om medlemskap fullföljs,

kräver Svenska Kvinnors Vänsterförbund

• att Sverige, med Finland som förebild, arbetar för lagstiftning om förbud mot kärnvapen på svenskt territorium och att inga kärnvapenbestyckade fartyg besöker svenska hamnar.
• att Sverige undertecknar och ratificerar FNs fördrag om förbud av kärnvapen, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW

Friska västanfläktar svepte in över västkusten då minnet av offren för atombomberna över Hiroshima och Nagasaki högtidlighölls vid Röda sten den 6 augusti. Mötet hölls passande nog vid Fredsgudinnan Nuclear disarment, ett monument skapat av Bertil Gustafsson.

Ärkebiskop emeritus K G Hammar talade och påminde oss inte bara om offren för bomberna utan även om offren för alla kärnvapenprov och den katastrofala miljöförstöring, som drabbat försvarslösa djur och växter. Han beklagade att Sverige nu är på väg in i kärnvapenalliansen NATO utan den process som kännetecknar en demokrati och framförde önskan om en folkomröstning. Sverige bör ha en lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svensk mark menade han också. Kärnvapen är aldrig ett skydd utan ett hot.

Han avslutade sitt tal med att återge profetens Jesajas vision om fred och Tage Danielssons ord ur Råd till ett nyfött barn: Freden måste komma först! Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den!

Medan banderollerna om fred och nedrustning fladdrade i vinden underhöll Rosa Moa Brynell med sång och musik och så även Spartacuskören. De flesta valde att inte fortsätta med picknick på kajen som planerat men många sökte sig till mindre blåsiga ställen för att dela tankar och reflektioner.

Mötet arrangerades av Svenska fredskommittén och Fredens Hus Göteborg i samarbete med Fredsam och Kampanjen mot Natomedlemskap.