Nyheter

för att minnas offren för en av världens största brott mot mänskligheten,

dvs brott mot det mänskliga, brott mot varje enskild människas värde och därmed mot oss alla.

Så uttryckte sig talmannen Anders Norlén då riksdagen höll en minneshögtid idag med tal av både honom själv och statminister Ulf Kristersson. Inbjuden gäst var Rut Berlinger, som överlevde Warsawa ghettot. Det finns inte många kvar som överlevt själva förintelselägren, men Rut Berlinger upplevde nog av nazismens övergrepp på judar i den ofattbara trängseln i ghettot där 350 000 människor försökte överleva smuts och sjukdom, hunger och bestraffningar. Rut Berlinger berättade hur hon en dag på gatan konfronterades med en fruktad tysk officer som man givit öknamnet Frankenstein. Han mördade gärna barn. Han släppte förbi Rut på trottoaren, som sprang fram till säkerheten i sin port, men vid nästa gathörn mötte han en annan liten flicka, drog fram sin pistol, riktade den mot hennes tinning och sköt. Rut är tacksam för att hon lever.

Familjen lyckades så småningom ta sig ut från ghettot med hjälp av mutor, vilket följdes av två år som gömda. De fick inte gå ut, inte tända en lampa, inte ha skor på fötterna, bara tala med låg röst. Polacker som gömde judar fick ersättning av partisaner, men de riskerade sina liv. Upptäcktes de gömda, blev straffet avrättning.

Statsministern nämnde i sitt tal att en utredning tillsatts som ska undersöka hur anti-semitism kan stävjas, eventuellt med hårdare straff för hatbrott, till och med utvisning ur landet där en anklagad inte har svensskt medborgarskap. Det ska framgå tyddligt att anti-semitism inte hör hemma i Sverige.

Förintelsen är en del av vårt kollektiva minne, inte minst därför är kunskap om den viktig. En undersökning 1997 visade att 12% av de tillfrågade inte kände till att förintelsen ägt rum. Siffran idag var 1%. Alltså har man med framgång informerat de senaste 20 åren. Institutioner som Segerstedtinstitutet och Forum för levande historia arbetar för att sprida kunskap och snart finns även Sveriges museum om Förintelsen i centrala Stockholm som öppnar till sommaren.

Varje år i december utser Fredsrörelsen på Orust ett Folkets fredspris i enlighet med Nobels testamente. Priset instiftandes som en protest mot att Nobels fredspris så ofta tilldelats en mottagare som man menar inte motsvarar dem som Alfred Nobel hade i tankarna när han skrev sitt testamnete. Det skall tilldelas den som verkat mest eller bäst för nationers förbrödring och avskaffande av eller reduktion av stående armeer samt att organisera och utbreda fredskongresser. Några gånger har priset tilldelats fredsrörelsen, men allt för ofta har den norska nobelkommittén hamnat helt fel. Karin Utas Carlsson får priset för sitt idoga fredsarbete och spridning av John W. Burtons modell för fredlig konfliktlösning, ett koncept som hon skrivit en avhandling om och som hon brinner för.